Torsdag blev inte riktigt som planerat. Var ute i trädgården och arbetade lite lätt tyckte jag. Sambon kom hem och vi satte oss ner en stund. Vad händer då? Jo lilla jag får blodtrycksfall och för den som inte vet vad det innebär så är det när blodtrycket bara sjunker och i mitt fall blev det att jag blev enormt yr och skulle lägga huvudet mot sambons axel men han inte så långt. Svimmade av innan jag hann göra det jag skulle för att lindra yrseln. Som tur var så var min sambo där och kunde hålla i mig så jag inte skadade mig. Ganska läskigt att tuppa av även om det bara handlade om sekunder som jag var borta. Sambon han bara börja kolla om jag reagerade när jag kvicknade till. Blev rädd och chockad och då steg trycket och blev högre än den har varit alla andra gånger jag kollat det diastoliska och systoliska trycket. Vi har en sådan grej man sätter på handleden som kollar trycket samt pulsen. När chocken hade lagt sig och den visade ett "normalare" tryck så var det ändå lågt. Det systoliska (övre) låg precis över 100 och det diastoliska (undre) precis över 50. Inte värst högt precis. Blir inte bättre av att man är mitt i graviditeten då trycket sägs sjunka lite mer då.
Annars mår man helt okej om man bortser från att man tydligen har lågt blodtryck. Kollade trycket igår igen och då låg det på 106/51 vilket är lägre än vad som brukar vara normalt så det gäller att jag tänker mig för har jag märkt.
Påsken har spenderats med att ta det lugnt och njuta av det härliga värdret. Har solat lite grann och försöker att inte överdosera så jag bränner mig eller får pigmentfläckar. Smörjer in mig med aloe-vera kräm efteråt. Spenderat påsken med en tur på motorcykel då jag och sambon valde att åka till havet och så satte vi oss och åt vars en glas och så solade vi lite. Var hur mysigt som helst att kunna sitta och ta det lugnt på det sättet. Vet ju inte hur det kommer bli sen när pyret har tittat ut.
Imorgon ska vi på kalas så det återstår att se om man kommer vara dagens stora samtalsämne eller inte. Bävar lite för vad som kommer sägas i så fall. Vet att sambons syster tycker att vi kunde vänta tills jag var färdig med studierna helt så därför är man lite nervös för var som kommer sägas. Vet inte vad sambons bror kommer säga alls men vet att han inte verkar vara så glad över det hela så man undrar vad som lär komma ur hans mun imorgon. Skulle inte förvåna mig om det kommer upp att det hade funnits ett bättre tillfälle att skaffa barn. Men vi vill inte vänta. Sambon längtar han också, precis som jag. Varför ska man då vänta? Vi har dessutom råd också och bor i en villa som vi har köpt. När det gäller jobb så vet man ju aldrig hur det ser ut och det sa sambon också när han valde att vi skulle börja försöka skaffa barn. Ingen vet hur framtiden kommer att se ut och det har han rätt i...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar