Ny vecka och ingen lillebror än...

Nu är jag inne på dag åtta efter beräknad förlossning. Fortfarande ingen lillebror med andra ord. Tösen börjar bli trött på att lillebror inte vill komma ut. Även hennes tålamod är i botten och har precis som jag tröttnat på att vänta. Att dag in och dag ut få frågan om han inte tittat ut än är rätt jobbig. Det är ju inte jag som bestämmer när han ska komma. Just nu vill jag bara slippa alla frågor om när han tänker komma ut, när är det beräknat, om jag har några känningar eller vad jag skulle kunna göra som promenera igång det. Har testat putsa fönster, promenera, vila m.m. Så snälla bespara mig alla frågor. Alla frågor gör mig tyvärr bara deprimerad. Har gått hos psykog för att förbereda mig för förlossningen och blir inte bättre med alla frågorna man får för varje dag. Mitt psyke orkar snart inte med att någon frågar. När man till och med bara vill dra täket över huvudet och gråta för så jobbigt är det just nu. Mår verkligen inte bra psykiskt men ändå frågar folk på precis som att man inte tycker det är jobbigt alls. Varför kan folk inte bara vara tysta tills att lillen har tittat ut. Jag kommer ju berätta när han är ute så folk lär ju knappast missa det.

Bifogar en magbild för denna veckan i alla fall. Hoppas på ett positivt besök hos barnmorskan imorgon eller en liten som tittar ut.