måndag 23 maj 2011

129 dagar...

... kvar till det är beräknat att lilla pyret ska titta ut och snart är det sommarlov för min del. Har inte mycket kvar på terminen alls vilket känns jätteskönt. Längtar tills man slipper pendla i över en timme för att ta sig till Högskolan. Börjar bli ganska trött i ryggen kan jag säga. Inte kul när det finns en massa man vill göra men ryggen inte riktigt vill det som jag vill.

När ryggen inte vill som jag vill får jag sätta mig mer och ta det lugnt. Helst vill man bara luta huvudet bakåt och sova men då sover jag ju inget på natten så jag får sysselsätta mig med något annat som virkning och stickning. Får se till och ta itu med de ufon som jag har liggandes så att de kan bli använda i framtiden. Den ena är tänkt att bli en t-shirt till en liten krabat och det är ju bra om lilla pyret hinner använda den sen när hon har tittat ut.Sen får jag spendera sommaren med att sticka på dopklänningen som jag har valt att göra. Jag och sambon är överrens om att vi ska döpa pyret.

På tal om något annat har jag börjat ta itu med att lära mig hur sambons systemkamera fungerar. Det är en värsting med objektiv och en massa finesser vilket tar sin lilla tid att lära sig men vill ju kunna använda den sen när pyret har tittat ut och fota en massa. Blev att jag igår morse gick ut för att fota igelkotten som befann sig bland våra aklejor. Först gick jag ut i köket och hade självklart inte glasögonen på mig utan såg bara något som kröp runt och tog fram minikikaren för att se vad det var och tänkte att jag passar på att testa sambons kamera och det gick ganska bra. Igår lyckades jag lista ut hur man fotar riktigt nära, det vill säga var knappen för närbildsläge sitter.

2 kommentarer:

  1. Ser att du lärare och bor i södra sverige...får man fråga var du läser och var du bor? Känner igen det där med att inte vilja göra något annat än sticka/virka eller sova när man är gravid...jobbet kom som sista prioritet.

    SvaraRadera
  2. Visst får du fråga och här kommer svar på dina frågor. Läser i Kristianstad och bor utanför Eslöv i en lite by som heter Hurva.

    Känns skönt att det finns andra som känner igen sig i det man skriver. Ganska skönt att veta att man inte är ensam.

    SvaraRadera