Frejas förlossning börjar med att jag under onsdagen har sjukt jobbiga värkar som jag försöker ta mig igenom. Har till och med svårt att äta under dagen och svårt att få ner och behålla det jag åt. Spydde till och med upp det jag försökte äta. Hade i några dagars tid haft förvärkar och svårt att sova på natten men denna natt gick det inte alls att sova. Värkarna gjorde sjukt ont då det kändes som att hela magen ville dra sig samman och samtidigt trycka neråt precis som att den ville trycka ut något. Åkte in på natten till torsdagen (vid 1 tiden) då jag ringde in till förlossningen och pratade med de om värkarna och att jag inte kunde sova och hon tyckte att jag kunde komma in för en kontroll i alla fall så då blev det att vi åkte in. Väl inne på förlossningen fick jag reda på att jag var öppen 3 cm och både jag och sambon tänkte att nu skickar de säkert hem en då man inte passerat 4 cm men de sa bara att jag skulle flyttas till ett annat rum så vi blev kvar. För att kunna vila lite och slappna av fick jag petidin. Trodde att det skulle bli en jobbig förlossning med de där värkarna som jag hade som inte var snälla. Sambon sa att det såg ut som att hela kroppen krampade så fort jag fick en värk.
Vet att vattnet går en stund senare (vid tiden) och det rinner en hel del. Var vid en andra kontroll (vid 9 tiden) öppen 8 cm men svullen vid kanten på livmodertappen så den var inte helt borta. Anledningen till att jag var svullen var på grund av värkarna som tryckte neråt och frestade kanten som skulle plånas ut. Vet även att jag valde lustgas trots att jag sagt att jag vill undvika det men vad ska man göra med inte helt normala värkar. Medans jag andas lustgas så står jag lutad fram över en saccosäck för att kunna ta mig igenom värkarna så att svullnaden går ner och kan öppna mig helt. Sen visar det sig att jag är helt öppen och det är dags att börja krysta. Krystandet tar ca 45 - 60 min.
Börjar med att stå kvar över saccosäcken när jag krystar men får rådet att ligga på sida vilket jag skulle testa men blev på rygg istället och det funkade fint det också. Ut kommer lilla Freja och hur länge jag krystat har jag ingen aning om men vet att när jag tänkte hur många krystningar det var kvar så visade sig att det bara var en krystning kvar. Får upp lilla Freja på magen men inte så långt då navelsträngen är kort men bara att hon fick ligga på magen gör att jag inte gnäller. Ut kom hon klockan 13.36 på eftermiddagen.
Får pusta ut med henne en stund och skriker/gnyr gör hon ganska fort. Efter en stund krystar jag ut moderkakan och då konstaterar barnmorskan att jag blöder en del och att det kommer väldigt lätt från livmodern, dvs. att hon bara behövde trycka lätt på magen för att det skulle rinna blod. Blir livmodersammandragande medel och piller för att få stopp på blödningen.
De konstaterar att jag inte har bristningar eller något som kan orsaka blödningen mer än såret från moderkakan i livmodern. Som tur är så lugnade det ner sig ganska fort och kan efter förlossningen få pusta ut med sambon och lilla Freja. Får hjälp med den första amningen vilket gick smidigt. Slipper några större ingrepp som tur är. Blir senare förflyttad till andra våningen där avdelning 44 ligger och som är till för de som haft någon form av komplikation och behöver observeras. Får stanna över natten för observation men kommer hem sent dagen efter.
Förlossningen i sig tog ca 12 timmar från det att vi kom in tills att lilla Freja tittade ut. Visade sig att hon vägde 3910 gram och var 52 cm lång. Dock ser hon inte ut att väga så mycket men det gjorde hon tydligen.
Grattis grattis! Nu väntar jag spänt på en liten bild på lilla Freja :-)
SvaraRadera